Hej vänner!

Just nu, och i stort sett hela dagen, så har jag kollat på greys anatomy med Frida. Mycket trevligt med sällskap. 
Och så kommer det nog att bli ett tag till. Sen så ska hon sova här. Vilket hon inte har gjort på väldigt länge
så det kommer bli mycket trevligt, men Jenny kunde inte.
Tänkt skriva något bra om gårdagen med. Fast jag vet inte vad jag ska skriva. Det är så svårt att uttrycka hur 
man kände osv. Vi hade ju temadag igår som handlade om förintelsen. Det var en man/gubbe som hette Mietek
(stavning?) som var och berättade om sin "upplevelse", om man kan kalla den det. Hans historia var otrolig. Om
man inte trodde på mirakel innan, så gjorde man definitivt det efter. Han hade föreläsning i ungefär 2 timmar och
alla satt tysta som små möss och lyssnade. Han hade först bott i ghetto innan han fördes bort till koncentrations-
läger. Han spenderade ungefär 5½ år i 9 olika koncentrationsläger. Det otroliga är att han, förmodligen den enda
i hela världen, har lyckats rymma från gaskammaren, klarat av otroliga "marscher", sett döden i vitögat, varje dag
och endå överlevt. Det kallas mirakel. Han är ett levande mirakel.
Dagen fortsatte med frågor och film, och lite så.
Imorgon så ska jag, Frida och Jenny gå på bio och se i taket lyser stjärnorna. Något att se fram emot?
Och nu så vart det här inlägget lite för långt så det är bäst jag rundar av här.


Kärlek,